Den globala ekonomin präglas av den ökade osäkerheten kopplad till konflikten mellan Iran, USA och Israel. Effekten är i första hand en störning i energi- och logistikflöden snarare än ett bredare efterfrågebortfall.

Den globala ekonomin påverkas av den ökade osäkerheten kring konflikten mellan Iran, USA och Israel. Energimarknaden har reagerat med en riskpremie, men fundamenta var inför konflikten relativt balanserade

Den globala ekonomin befinner sig i en fas av normalisering snarare än snabba omslag. Tillväxten är fortsatt motståndskraftig, men allt mer selektiv och ojämnt fördelad mellan regioner.

Världsekonomin går in i 2026–2027 med stabila tillväxtutsikter. Utvecklingen präglas av normalisering snarare än snabba omslag. USA fortsätter att fungera som draglok, medan tillväxten i Europa och andra delar av världsekonomin stabiliseras.

2025 har präglats av en mer trevande ekonomisk utveckling än vad många räknade med. Geopolitiska beslut, inte minst amerikanska importtullar, har haft en tydligt dämpande effekt på tillväxten.

Världsekonomin rör sig vidare i ett lugnt tempo. Efter en period av osäkerhet är utvecklingen i de avancerade ekonomierna mer lättläst och tillväxten ligger nära den långsiktiga trenden.

Den globala ekonomin fortsätter att växa i lugn takt. Efter en period av osäkerhet har bilden klarnat – tillväxten i de avancerade ekonomierna är stabil och följer den långsiktiga trenden.

Världsekonomin växer i måttlig takt och följer i stort den långsiktiga trenden. En mjukare arbetsmarknad och lägre inflation har minskat risken för att tullar ska skapa ett mer varaktigt inflationstryck.

Världsekonomin växer i linje med den långsiktiga trenden på ungefär tre procent. De senaste handelsavtalen mellan EU, Kina, Storbritannien och Japan har lagt en stabilare grund och minskat risken för en ny våg av tullar.