Nyhetsbrev Januari 2026

13 januari, 2026

Borgs Summering: Kontrollerad global expansion med gradvis fallande inflation

Makroekonomiska insikter från Anders Borg – medlem i Hjertas affärsråd

Världsekonomin går in i 2026–2027 med stabila tillväxtutsikter. Utvecklingen präglas av normalisering snarare än snabba omslag. USA fortsätter att fungera som draglok, medan tillväxten i Europa och andra delar av världsekonomin stabiliseras. Lägre varuinflation och förbättringar på utbudssidan minskar inflationsriskerna, men tjänstepriser och löner gör att nedväxlingen sker långsamt. Räntesänkningar genomförs därför med försiktighet.

BNP-tillväxten i USA väntas uppgå till omkring 2–3 procent under 2026–2027, medan euroområdet bedöms växa med cirka 1–2 procent. Norden samt Central- och Östeuropa väntas utvecklas något starkare än övriga euroområdet.

USA driver tillväxten

Den amerikanska ekonomin stöds av konsumtion, låg arbetslöshet och reallöneökningar. Investeringar kopplade till artificiell intelligens och produktivitetsförbättringar bidrar till tillväxten. Samtidigt lättar de finansiella förhållandena endast gradvis, och höga realräntor samt finanspolitiskt motstånd begränsar uppsidan utan att signalera recession.

Europa normaliseras

Tillväxten i euroområdet förblir dämpad och speglar främst en normalisering. Energikostnader, svaga investeringar och strukturella trögheter på arbetsmarknaden håller tillbaka utvecklingen. Lägre löneökningstakt och förbättrad produktivitet ger dock ECB utrymme att fortsätta försiktiga räntesänkningar.

Kina stabiliseras – Asien breddar tillväxten

I Kina har tillväxten stabiliserats, men fastighetssektorn fortsätter att tynga ekonomin. Export och industriella investeringar håller aktiviteten uppe, och Kina bidrar fortsatt till ett globalt disinflationstryck. I Asien leds tillväxten i högre grad av Indien, Vietnam och flera ASEAN-länder, samtidigt som AI-drivna entreprenörssatsningar får ett större genomslag i regionen.

Inflation och risker

Inflationen faller vidare, men långsamt. Varuinflationen är låg medan tjänsteinflation och löner är mer trögrörliga, särskilt i USA och Storbritannien. Riskbilden lutar svagt nedåt, med känslighet för uthållig inflation, höga realräntor, en svagare utveckling i Europa, amerikansk inbromsning efter 2025, geopolitiska händelser eller nya bakslag i Kinas fastighetssektor. Uppåtriskerna är begränsade och främst kopplade till snabbare produktivitetsvinster från AI.

Omvärldsutveckling

Utvecklingen inom artificiell intelligens fortsätter i högt tempo och påverkar nu de flesta sektorer av ekonomin. En omfattande investeringsvåg i datacenter driver tillväxten, särskilt i USA, och stärker investeringscykeln inom både teknik och industri. De övergripande makroekonomiska förutsättningarna var relativt stabila under slutet av 2025, vilket talar för att en bredare ekonomisk återhämtning fortsatt är det mest sannolika huvudscenariot.

Räntemarknaden har varit relativt stabil. Den amerikanska tioåriga statsobligationsräntan steg marginellt till omkring 4,2 procent, samtidigt som inflationen i USA stabiliserades kring 3 procent under senhösten. I Sverige låg den tioåriga statsobligationsräntan kvar runt 2,8 procent vid årsskiftet, efter en tydlig uppgång under 2025, delvis kopplad till en mer expansiv finanspolitik.

Valutamarknaden var samtidigt gynnsam ur ett svenskt perspektiv. Den svenska kronan fortsatte att stärkas under december och har på helårsbasis förstärkts tydligt mot dollarn, vilket påverkar avkastningen på globala tillgångar mätt i svenska kronor.

Utblick

De makroekonomiska förutsättningarna talar för att 2026 blir ett år med måttlig tillväxt i ett relativt tidigt skede av den ekonomiska återhämtningen. Detta väntas gradvis bidra till stigande företagsvinster i flera sektorer. Historiskt gynnas tidigt cykliska bolag i denna fas, även om handelshinder och importtullar kan störa utvecklingen och pressa marginalerna i vissa branscher.

Samtidigt visar erfarenheten att globala företag snabbt anpassar sig till förändrade förutsättningar. Med förbättrad konsumtion och ökande investeringar inom både IT- och industrisektorerna framstår de realekonomiska utsikterna som fortsatt goda.

För den nordiska kreditmarknaden är bilden överlag positiv. Kombinationen av robusta finansiella institutioner, låg inflation, relativt låga räntor och gradvis förbättrade ekonomiska utsikter skapar goda förutsättningar, även om risknivån för riskbärande tillgångar fortsatt är förhöjd. Sammantaget finns det skäl att se fram emot 2026 med försiktig optimism.

Svenska aktier

Stockholmsbörsen avslutade 2025 starkt med en uppgång på 2,6 procent (SBX Index), medan helåret visade en uppgång på 13,6 procent. Detta var i linje med Europabörserna, som steg med 14,4 procent mätt i svenska kronor. Småbolagen utvecklades svagare än stora bolag, ett mönster som präglade det gångna året.

Flera av de största börsbolagen genomförde kompletteringsförvärv under perioden, däribland ABB, Assa Abloy, EQT och Hexagon. Stigande metallpriser, både för ädelmetaller och basmetaller som nickel och koppar, fick ett tydligt genomslag i börsutvecklingen. Boliden och Sandvik utvecklades särskilt väl. Även bankaktier steg, sannolikt mot bakgrund av en successivt förbättrad ekonomi och mer optimistiska tongångar kring industriefterfrågan och konsumtion.

Globala aktier

Aktiemarknaderna i USA, Europa och Japan avslutade året på all-time high-nivåer, samtidigt som de flesta ekonomiska indikatorer pekade i positiv riktning. Börsutvecklingen är ofta en ledande indikator för den reala ekonomin, sannolikt även i den nuvarande konjunkturcykeln.

I december var uppgången bred, där andra sektorer än teknologi ledde utvecklingen, bland annat hälsovård och finans. Läkemedelsbolag utvecklades starkt efter överenskommelser mellan den amerikanska hälsovårdsmyndigheten och flera stora bolag om prisreduceringar och ökade investeringar i USA, vilket bidragit till tydligare spelregler och bättre förutsägbarhet kring intjäning.

Samtidigt är risknivån för riskbärande tillgångar fortsatt förhöjd. Börsernas värderingar inför 2026 ligger över historiska genomsnitt, med ett förväntat P/E-tal på omkring 22 för USA (S&P 500) och cirka 15 för euroområdet (Euro Stoxx 50).

Nordiska räntor

Under december präglades de nordiska räntemarknaderna av relativt små rörelser. Den svenska tioårsräntan steg marginellt från 2,77 procent i slutet av november till 2,82 procent vid årsskiftet. Marknaden tolkade fortsatt inkommande data som tecken på att centralbankerna befinner sig i en avvaktande fas, samtidigt som inflationen gradvis närmar sig målen. Ytterligare styrräntesänkningar förväntas i nuläget främst i Norge.

På kreditmarknaden var utvecklingen överlag stabil, med mindre justeringar i kreditspreadar och fortsatt god efterfrågan på nordiska företagsobligationer, även om aktiviteten dämpades något mot slutet av året. Sammantaget avslutades året i ett mer balanserat marknadsklimat, där riskaptiten är mer selektiv och fokus ligger på geopolitisk utveckling, inkommande makroekonomisk data samt centralbankernas signaler inför det kommande året.