Nyhetsbrev Januari 2026
13 januari, 2026
Friska medarbetare – en avgörande investering för företagets framtid
2 mars, 2026
Borgs Summering: Mättad men motståndskraftig global tillväxt
Makroekonomiska insikter från Anders Borg – medlem i Hjertas affärsråd
Den globala ekonomin befinner sig i en fas av normalisering snarare än snabba omslag. Tillväxten är fortsatt motståndskraftig, men allt mer selektiv och ojämnt fördelad mellan regioner. Fokus har förskjutits från återhämtningsdynamik och stimulanser till mer långsiktiga drivkrafter som inhemsk efterfrågan, investeringar och produktivitetsutveckling.
Inflationsnedgången fortsätter, men i ett lugnare tempo. Förbättrade utbudsförhållanden och låg varuinflation balanseras av mer trögrörliga tjänstepriser och löner. Det innebär att penningpolitiken normaliseras försiktigt och med tydliga regionala skillnader, snarare än genom breda och snabba räntesänkningar.
I detta läge blir skillnaderna mellan regioner allt viktigare. Vissa ekonomier stöds av stark inhemsk efterfrågan och produktivitetsvinster, medan andra begränsas av strukturella utmaningar och svagt reformtempo.
USA – stabil tillväxt men långsiktiga risker
Den amerikanska ekonomin utvecklas stabilt med stöd av hushållskonsumtion och teknologiinvesteringar. Samtidigt ökar den offentliga skuldsättningen, och den huvudsakliga risken ligger i långsiktig finanspolitisk hållbarhet snarare än i en nära förestående konjunkturnedgång.
Europa – strukturell motvind
Tillväxten i EU är låg och främst inhemskt driven. Konsumtionen återhämtar sig gradvis och investeringarna stabiliseras, men höga offentliga skulder begränsar det finanspolitiska handlingsutrymmet och håller tillbaka tillväxtpotentialen.
Tillväxtmarknader – selektiva drivkrafter
I Emerging Europe stöds tillväxten av inhemsk efterfrågan och EU-kopplade investeringar. Indien och Sydostasien utmärker sig genom stark efterfrågan, infrastruktursatsningar och produktivitetsvinster, medan Kina fortsätter att bromsa in kontrollerat och Latinamerika utvecklas svagare.
Inflation och risker
Inflationen faller vidare, men långsamt. Tjänsteinflation och löner är fortsatt den främsta utmaningen, vilket gör att räntesänkningar sker försiktigt. Riskbilden lutar måttligt nedåt, med känslighet för ihållande inflation, stramare finansiella förhållanden och geopolitiska händelser. Uppåtriskerna är selektiva och koncentrerade till regioner med stark inhemsk efterfrågan och varaktiga produktivitetsförbättringar.
Omvärldsutveckling
Marknadsutvecklingen har präglats av tydliga skillnader mellan sektorer. Stigande priser på metaller, särskilt guld och silver, har varit i fokus, liksom den fortsatta utvecklingen inom artificiell intelligens. Den starka efterfrågan på halvledare har gett ett tydligt stöd till teknikrelaterade bolag, medan mer mogna branscher haft en svagare och mer dämpad utveckling.
Rapportsäsongen har som helhet varit starkare än väntat, men signalerna framåt är mer försiktiga. Geopolitiska händelser och en något avvaktande slutkonsument bidrar till en mer komplex marknadsbild, även om de grundläggande förutsättningarna för en bredare ekonomisk återhämtning fortsatt bedöms vara på plats.
På räntemarknaden har utvecklingen varit stabil. Den amerikanska tioåriga statsobligationsräntan låg kvar kring 4,2 procent samtidigt som inflationen i USA fortsatte att falla och uppgick till 2,7 procent i december. I Sverige var den tioåriga räntan oförändrad runt 2,7 procent, utan ytterligare uppåtriktad press trots en expansiv finanspolitik.
Utblick
Den ekonomiska utvecklingen talar för att företagens intjäning gradvis kan förbättras i takt med en starkare konjunktur. Samtidigt innebär större valutaförändringar att effekterna varierar mellan bolag, beroende på var intäkter och kostnader är geografiskt fördelade.
De finansiella marknaderna kännetecknas dock av höga förväntningar och relativt höga värderingar på riskfyllda tillgångar. Det bidrar till en samlad högre känslighet för förändrade marknadssignaler, vilket gör den kortsiktiga marknadsutvecklingen mer svårbedömd. I ett sådant läge får marknadspsykologi och sentiment större genomslag.
Sett över en längre horisont talar fortsatt tillväxt och god underliggande lönsamhet för ett mer positivt utfall. För nordiska kreditobligationer är förutsättningarna fortsatt gynnsamma, med stabila ekonomier och hög kvalitet som viktiga stödjande faktorer.
Svenska aktier
Stockholmsbörsen inledde året relativt starkt med en uppgång på 3,3 procent (SBX Index) i januari. Stigande metallpriser har en hög bäring på hemmamarknaden, med flera storföretag kopplade till gruvindustrin och gruvutrustning. Hit hör främst Epiroc, Sandvik och Boliden. Dessa företags aktier hade också en mycket positiv utveckling på börsen, med uppgångar på kring 20 procent.
Rapportperioden startade övertygande med Ericsson, som levererade starka siffror och resultat långt över analytikers förväntningar. Konsumentnära företag redovisade en mer blandad utveckling, helt beroende på vilket segment man är verksam inom. E-handelsföretag är ett exempel på detta. Sammantaget gick storbolagsindex betydligt bättre än småbolagsindex, ett tecken på en flykt till likvida och mer stabila aktier. Även om konjunkturen pekar i rätt riktning är Stockholmsbörsen känslig när riskaptiten förändras.
Globala aktier
Inledningen på året var relativt stark till dess att president Trump annonserade potentiella strafftullar på ett antal länder mot bakgrund av situationen kring Grönland. Även om hotet togs tillbaka snabbt justerades den allmänna riskaptiten nedåt. Parallellt med detta har fler frågetecken uppstått kring AI-investeringar och hur lönsamma de kommer att vara, samt vilka företag och sektorer som påverkas.
Den svenska kronan har fortsatt att stärkas mot dollarn. Uttryckt i svenska kronor var Europabörserna starkare än den amerikanska (Euro Stoxx 50 +0,4 procent mot S&P 500 –1,8 procent). I närtid är det rimligt att anta en slagig utveckling på börsen, där de resultatrapporter som presenteras sannolikt fortsatt kommer att vara starka, men där utsikterna pekar på kortsiktigt ökad osäkerhet, relaterad till tillväxt och lönsamhet i ”heta” sektorer.
Nordiska räntor
Det var relativt små rörelser i de europeiska och amerikanska långräntorna under årets första månad. Den svenska och tyska tioårsräntan avslutade månaden runt 2,8 procent, medan den amerikanska tioårsräntan stängde kring 4,2 procent. Trots påtryckningar från president Trump höll Federal Reserve styrräntan oförändrad vid januaris möte, även om marknaden fortsatt prissätter räntesänkningar längre fram under året.
Även i Norge väntas styrräntan komma ned ytterligare, vilket skiljer landet från övriga Norden där räntan förväntas förbli oförändrad. På kreditmarknaden har året inletts med små rörelser i kreditspreadar och en primärmarknad som snabbt återgått till en hög aktivitetsnivå. Samtidigt verkar viljan att allokera kapital till de mest riskfyllda transaktionerna vara mer återhållsam, vilket speglar en kombination av stram prissättning och ökad makroosäkerhet.
