Nyhetsbrev maj 2026

11 maj, 2026

Borgs Summering: Motståndskraft och ökade regionala skillnader i en energidriven miljö

Makroekonomiska insikter från Anders Borg – medlem i Hjertas affärsråd

Den globala ekonomin präglas fortsatt av osäkerheten kring konflikten mellan Iran, USA och Israel. Den ekonomiska påverkan handlar främst om störningar i energiflöden och logistik snarare än ett bredare fall i efterfrågan. Situationen kring Hormuzsundet har lett till begränsningar i oljeleveranserna, samtidigt som alternativa transportvägar, strategiska reserver och anpassningar i efterfrågan delvis dämpar effekterna.

I huvudscenariot stiger oljepriset tydligt under andra kvartalet innan det gradvis faller tillbaka under andra halvåret i takt med att energiflöden normaliseras. Den makroekonomiska effekten bedöms fortsatt som hanterbar, men mindre gynnsam än tidigare. Tillväxten dämpas något samtidigt som inflationen hålls uppe under en längre period till följd av högre energipriser och stramare finansiella förhållanden.

Global tillväxt 2026–2027 förblir därmed positiv, men utvecklingen blir allt mer regionalt differentierad. Expansionen stöds fortsatt av produktivitetsvinster, investeringar och relativt stabila arbetsmarknader, även om högre finansieringskostnader och energipriser påverkar efterfrågan i flera ekonomier.

USA – fortsatt motståndskraft

Den amerikanska ekonomin visar fortsatt motståndskraft, med stöd av konsumtion och produktivitetsutveckling. Samtidigt bidrar högre energipriser och finansieringskostnader till att dämpa investeringar och efterfrågan. Inflationen faller vidare, men i långsammare takt än tidigare väntat, vilket innebär att Federal Reserve väntas behålla en försiktig och databeroende hållning kring framtida räntesänkningar.

Europa – tydligare press från energi och räntor

Europa påverkas mer negativt av högre importerade energikostnader och fortsatt höga räntor. Hushållens köpkraft pressas samtidigt som industrin påverkas av högre kostnader och svagare efterfrågan. Återhämtningen blir därmed mer beroende av offentliga investeringar och finanspolitiskt stöd, medan privat konsumtion och investeringar utvecklas svagare.

Tillväxtmarknader – större skillnader mellan regioner

Tillväxtmarknaderna utvecklas allt mer olika beroende på energiexponering och externa balansförhållanden. Råvaruexporterande ekonomier gynnas av högre energipriser, medan oljeimporterande länder möter högre inflation, svagare valutor och stramare finansiella villkor. Kina fortsätter att stabiliseras genom stödjande politik och inhemsk efterfrågan, även om tillväxttakten gradvis bromsar in. Indien och Sydostasien förblir viktiga tillväxtmotorer, men påverkas kortsiktigt av högre energikostnader.

Inflation och risker

Inflationen fortsätter att normaliseras, men utvecklingen går långsammare än tidigare till följd av högre energipriser och fortsatt hög tjänsteinflation. Centralbankerna väntas därför hålla en mer försiktig linje, där räntesänkningar sker gradvis och i ett långsammare tempo.

Samtidigt har riskbilden ökat något. En starkare dollar, högre riskpremier och stramare kreditvillkor bidrar till större volatilitet på de finansiella marknaderna, särskilt i mer externt beroende ekonomier. Sammantaget speglar den makroekonomiska bilden en cyklisk energichock med mer ihållande inflation och större regionala skillnader, men där de underliggande drivkrafterna för global tillväxt fortsatt bedöms vara intakta.

Omvärldsutveckling & utblick

Den globala ekonomin befinner sig fortsatt i ett vänteläge, där utvecklingen i Mellanöstern bidrar till ökad osäkerhet och en viss inbromsning i tillväxten. Samtidigt bedöms de realekonomiska effekterna hittills vara relativt begränsade och en stabilisering i regionen skulle kunna förbättra marknadssentimentet framöver.

Den amerikanska tioårsräntan steg till 4,4 procent till följd av högre energipriser och stigande inflationsförväntningar, medan svenska långräntor var i stort sett oförändrade. Kronan stärktes samtidigt något mot både dollarn och euron.

Oljepriset fortsatte uppåt under månaden och marknaden präglas fortsatt av begränsningar i energiflödena genom Hormuzsundet. Trots detta har börserna visat motståndskraft och företagen bedöms generellt stå väl rustade för att hantera den nuvarande osäkerheten.

Basscenariot är fortsatt försiktigt positivt, där de ekonomiska förutsättningarna successivt väntas stabiliseras i takt med att osäkerheten kring energi och geopolitik minskar.

Svenska aktier

April månad präglades av en stark återhämtning på börserna trots att kriget i Mellanöstern endast är satt på paus. Den positiva tolkningen är dels att ett avtal om fred kan komma i närtid, dels att de realekonomiska effekterna blir relativt små. Stockholmsbörsen (SBX Index) steg med 5,2 procent och återtog en stor del av tappet från månaden innan.

Globala aktier

Efter att President Trump pausat insatsen mot Iran återhämtade sig världens börser snabbt, även om någon fredsuppgörelse ännu inte är på plats. I USA steg S&P 500 Index med 7,0 procent till en ny all-time high-nivå. Magnificent 7-bolagen ledde uppgången, med Alphabet och Amazon i täten.

Det drivande temat är fortsatt utvecklingen inom AI och datacenter, där även asiatiska halvledarbolag som TSMC, Samsung Electronics och SK Hynix utvecklades starkt. Rapportsäsongen i USA har återigen överraskat positivt, med flera teknologibolag som överträffat analytikernas förväntningar.

Uppgången i Europa var något mer begränsad, med 5,2 procent, samtidigt som ett eventuellt slut på kriget i Mellanöstern skulle kunna förändra de ekonomiska förutsättningarna mer tydligt i regionen. Här har rapportsäsongen hittills varit mer neutral, även om endast hälften av de större bolagen rapporterat så här långt. Marknadssentimentet är fortsatt tydligt präglat av AI-relaterade investeringar och förväntningar.

Nordiska räntor

Under april präglades långräntorna fortsatt av utvecklingen i Mellanöstern och osäkerheten kring Iran och Hormuzsundet. Svenska och tyska tioårsräntor steg till omkring 3,0 procent, medan den amerikanska låg runt 4,4 procent. Dollarn stärktes under stora delar av månaden till följd av högre amerikanska räntor och fortsatt riskaversion.

Inflationsförväntningarna förblev höga, drivet av stigande energi- och transportkostnader. Marknaden skiftade därför fokus från möjliga räntesänkningar till risken för fortsatt höga räntor. FED, ECB och Riksbanken lämnade styrräntorna oförändrade och signalerade fortsatt försiktighet med hänvisning till inflationen, geopolitiken och kronans fortsatt relativt svaga nivå.

Kreditmarknaden utvecklades starkare under april och kreditspreadarna i USA och Europa minskade efter turbulensen i mars. Aktiviteten på den nordiska primärmarknaden var fortsatt god med flera nya emissioner och stabil efterfrågan på både högavkastande och mer kreditvärdiga obligationer. Sammantaget har det rådande geopolitiska läget haft en mycket begränsad påverkan på utvecklingen för den nordiska kreditmarknaden.