Friska medarbetare – en avgörande investering för företagets framtid
2 mars, 2026
Hjerta i fokus: Elisabeth Sidén, administratör på Morow
9 april, 2026
Borgs Summering: Energichock i en mer stabil handelsmiljö
Makroekonomiska insikter från Anders Borg – medlem i Hjertas affärsråd
Den globala ekonomin påverkas av den ökade osäkerheten kring konflikten mellan Iran, USA och Israel. Energimarknaden har reagerat med en riskpremie, men fundamenta var inför konflikten relativt balanserade, med viss överkapacitet inom OPEC+. Basscenariot är att oljepriset stiger temporärt under andra kvartalet för att därefter gradvis falla tillbaka i takt med att flöden normaliseras.
Den makroekonomiska effekten bedöms i huvudscenariot som hanterbar. Ett måttligt högre oljepris dämpar global tillväxt och lyfter inflationen något under 2026, med större påverkan i Europa och Central- och Östeuropa än i USA. Sammantaget rör det sig om en temporär energichock snarare än en strukturell störning.
Global tillväxt 2026–2027 förblir positiv men mer regionalt differentierad. Expansionen är fortsatt cyklisk snarare än strukturell och stöds av produktivitetsvinster och relativt stabila arbetsmarknader. Den justerade tullregimen efter beslut i USA:s högsta domstol minskar risken för ytterligare handelspolitiska störningar och bidrar till en mer förutsägbar global miljö.
USA – avmattning utan nedgång
Den amerikanska ekonomin väntas utvecklas något svagare under 2026 när högre energipriser dämpar konsumtion och investeringar. Effekten bedöms dock som begränsad och tillväxten stabiliseras i takt med att energipåverkan klingar av. Inflationen får ett tillfälligt lyft via energikomponenten, men underliggande prisutveckling förblir relativt väl förankrad. Federal Reserve kan därför fortsätta en gradvis normalisering, om än i ett försiktigt tempo.
Europa – större energikänslighet
Europa påverkas tydligare av högre importerade energikostnader, vilket pressar hushållens köpkraft och investeringar. Disinflationen fortskrider långsammare och risken för energidrivna stagflationstendenser är mer påtaglig än i USA. Samtidigt begränsar en mer förutsägbar handelspolitisk miljö de externa riskerna, även om regionens strukturella utmaningar kvarstår.
Tillväxtmarknader – ökad divergens
Tillväxtmarknaderna utvecklas mer differentierat. Kina möter en viss dämpning i inhemsk efterfrågan till följd av högre energipriser, men en fortsatt stödjande politik och minskad tullspridning begränsar nedåtriskerna. Indien och Sydostasien förblir viktiga tillväxtmotorer, även om högre oljepriser temporärt bromsar momentum. Latinamerika gynnas delvis av förbättrade bytesvillkor, medan Emerging Europe visar motståndskraft trots energiexponering.
Inflation och risker
Inflationen fortsätter att normaliseras, men energiprisutvecklingen fördröjer den sista fasen av nedgången under 2026. Centralbankerna väntas fortsätta lätta försiktigt, med ökad uppmärksamhet på energirelaterad volatilitet. Sammantaget speglar den makroekonomiska bilden en temporär energistörning inom ramen för ett mer stabilt och juridiskt förankrat handelssystem, vilket begränsar systemrisken men ökar de regionala skillnaderna i tillväxt och inflation.
Omvärldsutveckling
Nyhetsflödet har fortsatt att präglas av den snabba utvecklingen inom artificiell intelligens och investeringar i datacenter. De största teknikbolagen väntas tillsammans investera över 650 miljarder dollar under året, vilket innebär en tydlig ökning jämfört med föregående år. Den höga investeringsnivån bidrar till fortsatt efterfrågan inom teknik, industri och energiinfrastruktur.
Samtidigt syns tecken på stabilisering i delar av industrin. Stigande massapriser och fortsatt efterfrågan på vissa råvaror indikerar en förbättrad aktivitetsnivå. Konsumtionen utvecklas däremot mer försiktigt, även om lägre inflation och stigande reallöner gradvis kan stärka hushållens köpkraft.
På räntemarknaden har utvecklingen varit något nedåtriktad. Den amerikanska tioåriga statsobligationsräntan föll till omkring 4,0 procent samtidigt som inflationen i USA sjönk till 2,5 procent i januari. Även de svenska och tyska tioåriga statsobligationsräntorna föll något, medan den svenska kronan försvagades mot både dollarn och euron.
Råvarumarknaderna har stabiliserats efter en period av kraftiga uppgångar. Kopparpriset är ett tydligt exempel, där utvecklingen till stor del drivs av investeringar i elektrifiering, elnät och datacenter.
Utblick
Trots ökad geopolitisk osäkerhet i Mellanöstern fortsätter den globala ekonomin att röra sig mot en gradvis återhämtning. Företagens rapporter för 2025 visar överlag stabila resultat och relativt positiva utsikter, även om prognoserna ofta uttrycks med viss försiktighet.
Samtidigt är värderingarna på många aktiemarknader fortsatt relativt höga i ett historiskt perspektiv. När förväntningarna är höga tenderar marknaderna att bli mer känsliga för förändringar i riskpremier och avkastningskrav, vilket kan leda till större kursrörelser och en mer svårbedömd utveckling på kort sikt.
På längre sikt talar fortsatt ekonomisk tillväxt och företagens intjäningsförmåga för en positiv utveckling. För nordiska kreditobligationer är utsikterna fortsatt gynnsamma, där stabila ekonomier och starka institutionella ramverk utgör viktiga stödjande faktorer.
Svenska aktier
Februari var, liksom januari, en stark börsmånad. Utvecklingen i Mellanöstern och det pågående kriget i regionen har dock skapat en viss osäkerhet, vilket gjort att börserna rekylerade något in i mars, om än relativt odramatiskt. Under februari steg Stockholmsbörsen (SBX-index) med 6,1 procent.
När rapportsäsongen summeras kan vi konstatera att utfallet i rapporterna överlag överträffade förväntningarna, särskilt inom sektorerna finans och industri. Efter en längre period där fastighetsbolagen haft en sidledes kursutveckling genomförde Castellum en försäljning av ett antal kontorsfastigheter till ett nyetablerat fastighetsbolag ägt av Sjunde AP-fonden.
Affären kan ses som ett exempel på hur transaktioner kan synliggöra underliggande värden i fastighetssektorn och bidra till att tydliggöra aktieägarvärde.
Globala aktier
I USA visade S&P 500 en blygsam uppgång på 0,2 procent, mätt i svenska kronor. Teknologisektorn, och särskilt mjukvarubolag, har överlag utvecklats svagare under perioden. Den snabba utvecklingen inom artificiell intelligens bidrar till att utmana mer etablerade affärsmodeller, i takt med att exempelvis programmering förenklas genom nya AI-verktyg.
Hur denna teknikutveckling på sikt kommer att påverka etablerade bolags erbjudanden, exempelvis inom affärssystem och kundhanteringssystem, är ännu för tidigt att avgöra. Samtidigt är effektiviseringspotentialen betydande, även om flera bolag med starka affärsmodeller, såsom Adobe och Salesforce, haft en svagare kursutveckling trots god intjäning.
I Europa var börsutvecklingen tydligt starkare. Euro Stoxx 50 steg med 4,1 procent, mätt i svenska kronor. Mer defensiva sektorer, såsom läkemedel och livsmedel, fick förnyat fokus efter stabila rapporter från bland annat schweiziska Nestlé.
Nordiska räntor
Under februari föll långräntorna med omkring 20–30 punkter. Den svenska och tyska tioårsräntan avslutade månaden kring 2,6 procent, medan den amerikanska tioårsräntan stängde runt 3,9 procent. Samtidigt har amerikanska makrodata varit relativt starka, särskilt på arbetsmarknaden och inom tjänstesektorn, vilket gjort marknaden mer försiktig i sina förväntningar på hur snabbt Federal Reserve kan börja sänka styrräntan.
Federal Reserve lämnade styrräntan oförändrad vid januaris möte och signalerar fortsatt försiktighet, med fokus på inkommande data inför kommande beslut. I Norge har inflationen kommit in högre än väntat, vilket har minskat marknadens förväntningar på räntesänkningar under året.
På kreditmarknaden var utvecklingen i februari något mer blandad. Europeiska kreditspreadar vidgades något, medan nordiska high yield-spreadar i stort sett var oförändrade. Samtidigt var aktiviteten på den nordiska primärmarknaden fortsatt hög och nya emissioner möttes av god efterfrågan. Riskaptiten framstår dock som mer selektiv, särskilt i mer riskfyllda transaktioner, mot bakgrund av fortsatt stram prissättning och ökad makroosäkerhet.
