Hjerta i fokus: Elisabeth Sidén, administratör på Morow
9 april, 2026
Sjukvårdsförsäkring – en investering i medarbetarnas hälsa
29 april, 2026
Borgs Summering: Motståndskraft och ökade regionala skillnader i en energidriven miljö
Makroekonomiska insikter från Anders Borg – medlem i Hjertas affärsråd
Den globala ekonomin präglas av den ökade osäkerheten kopplad till konflikten mellan Iran, USA och Israel. Effekten är i första hand en störning i energi- och logistikflöden snarare än ett bredare efterfrågebortfall. Trots begränsningar i oljeflöden genom Hormuzsundet dämpas effekterna av alternativa transportvägar, strategiska reserver och anpassningar i efterfrågan. Avgörande blir därför hur snabbt transportkapaciteten normaliseras, snarare än den absoluta förlusten av utbud.
I huvudscenariot stiger oljepriset temporärt under andra kvartalet för att därefter gradvis falla tillbaka under andra halvåret i takt med att flöden återställs. Den makroekonomiska påverkan bedöms som måttlig och övergående, global tillväxt dämpas något samtidigt som inflationen tillfälligt stiger under 2026. Sammantaget rör det sig om en cyklisk energichock snarare än en strukturell nedgång.
Global tillväxt 2026–2027 förblir därmed positiv, men utvecklingen blir allt mer regionalt differentierad. Expansionen stöds fortsatt av produktivitetsvinster och relativt stabila arbetsmarknader, men högre energipriser påverkar ekonomier olika beroende på exponering.
USA – fortsatt motståndskraft
Den amerikanska ekonomin visar fortsatt motståndskraft, med stöd av konsumtion och produktivitetsutveckling. Högre energipriser dämpar dock efterfrågan något och bidrar till att skjuta upp en eventuell ytterligare tillväxtacceleration. Inflationen påverkas uppåt via energikomponenten, vilket innebär att Federal Reserve väntas fortsätta en gradvis och försiktig lättnadstakt.
Europa – tydligare avmattning
Europa påverkas mer påtagligt av högre importerade energikostnader. Detta pressar hushållens köpkraft och dämpar såväl konsumtion som industriell aktivitet. Samtidigt begränsar strukturella faktorer och hög skuldsättning återhämtningsförmågan, vilket gör regionen mer sårbar för energidrivna inflationsimpulser och en mer utdragen normaliseringsfas.
Tillväxtmarknader – ökad spridning
Tillväxtmarknaderna uppvisar en allt större spridning. Råvaruexporterande ekonomier gynnas av förbättrade bytesvillkor, medan oljeimporterande länder möter högre inflation och svagare externa balansräkningar. Kina förblir relativt stabilt med stöd av inhemsk efterfrågan och policyåtgärder, medan Indien och Sydostasien fortsatt är viktiga tillväxtmotorer, om än med något dämpat momentum till följd av högre energikostnader.
Inflation och risker
Inflationen fortsätter att normaliseras globalt, men energiprisutvecklingen fördröjer den sista fasen av nedgången. Effekten blir mer utdragen än tidigare förväntat, med tydliga regionala skillnader. Centralbankerna väntas därför fortsätta sänka räntor i ett försiktigt tempo, där högre energipriser och en starkare dollar bidrar till stramare finansiella förhållanden, särskilt i mer externt beroende ekonomier.
Sammantaget speglar den makroekonomiska bilden en temporär energichock som ökar den regionala divergensen, men där den globala tillväxten förblir intakt och de underliggande drivkrafterna, produktivitet, investeringar och inhemsk efterfrågan, kvarstår.
Omvärldsutveckling & utblick
Den geopolitiska utvecklingen i Mellanöstern bidrar till ökad osäkerhet och en mer dämpad ekonomisk utveckling på kort sikt. Störningar i varuflöden och stigande energipriser har påverkat marknaderna, samtidigt som riskaptiten tillfälligt minskat.
Samtidigt fortsätter strukturella investeringar, särskilt inom datacenter och energiinfrastruktur, att ge stöd åt den underliggande ekonomin. Det talar för att de långsiktiga drivkrafterna i stort är intakta, trots ett mer utmanande marknadsläge.
På räntemarknaden har högre inflationsförväntningar lett till stigande räntor, samtidigt som den svenska kronan försvagats i takt med ökad osäkerhet.
Framåtblickande väntas utvecklingen förbli något ojämn, där geopolitik och marknadsförväntningar får stort genomslag på kort sikt. Samtidigt talar stabila fundament och företagens anpassningsförmåga för att tillväxten kan fortsätta över tid. För nordiska kreditobligationer är bilden fortsatt relativt stabil, med robusta ekonomier som en viktig stödfaktor.
Svenska aktier
Med kriget i Mellanöstern som bakgrund utvecklades Stockholmsbörsen svagt, där SBX Index föll med 8,1 procent. Flertalet sektorer backade, däribland industri och finans, medan mer defensiva sektorer som teleoperatörer stod emot nedgången.
Utvecklingen på kort sikt bedöms i hög grad påverkas av hur situationen i Mellanöstern utvecklas och sannolikheten för en återgång till mer normala förutsättningar. Detta riskerar att överskugga den kommande rapportsäsongen för det första kvartalet 2026.
Globala aktier
De amerikanska börserna visade relativ motståndskraft trots oro för en svagare konjunktur och dämpad vinstutveckling. S&P 500 föll med 0,4 procent, mätt i svenska kronor. Teknologi- och finanssektorn utvecklades överlag sidledes under månaden.
I euroområdet var nedgången mer tydlig. Börserna föll med 6,8 procent, mätt i svenska kronor, och påverkades i högre grad av sin exponering mot konjunkturkänsliga sektorer. Industri, lyxvaror och bilindustri tillhörde de svagare segmenten.
Rapportsäsongen i USA inleds med storbanken JP Morgan den 14 april. Förväntningarna pekar mot en stabil rapport med en vinsttillväxt om cirka 8 procent jämfört med samma period föregående år. För teknologibolagen, som rapporterar senare under månaden, väntas fortsatt stark tillväxt, där investeringar i datacenter når nya höga nivåer. Sammantaget bedöms amerikanska bolag leverera i linje med sina prognoser.
Nordiska räntor
Under mars steg de långa räntorna tydligt i spåren av den eskalerande konflikten i Mellanöstern. Den svenska och tyska tioårsräntan avslutade månaden kring 2,9 respektive 3,0 procent, medan den amerikanska nådde cirka 4,3 procent.
Uppgången drevs av stigande energipriser, vilket höjde inflationsförväntningarna och ökade riskpremier globalt. Dollarn stärktes samtidigt i takt med högre amerikanska räntor och ökad riskaversion.
Marknadens syn på penningpolitiken blev mer försiktig, där förväntningar om räntesänkningar tonades ned. Flera centralbanker lämnade styrräntorna oförändrade men signalerade en mer avvaktande hållning.
På kreditmarknaden ökade spreadarna i både Europa och Norden, samtidigt som riskaptiten blev mer selektiv. Aktiviteten på primärmarknaden var dock fortsatt god. Skillnaderna inom Norden var tydliga, där svenska high yield-spreadar ökade medan de norska var relativt stabila, delvis drivet av oljesektorn.
