Nyhetsbrev september 2026

16 september, 2026

Borgs Summering: Investeringsdriven tillväxt och tydligare regionala skillnader

Makroekonomiska insikter från Anders Borg – medlem i Hjertas affärsråd

Den globala ekonomin fortsätter att visa motståndskraft. Tillväxten drivs i hög grad av investeringar och produktivitetsutveckling, samtidigt som effekterna av energioron i Mellanöstern har blivit mindre omfattande än tidigare befarat. Skillnaderna mellan regioner blir dock allt tydligare.

Investeringsdriven tillväxt breddas

USA fortsätter att utvecklas starkt, med stöd av stabil konsumtion, AI-relaterade investeringar och hög produktivitet. I Europa blir återhämtningen alltmer investeringsdriven, med stöd av satsningar inom försvar, infrastruktur och industri, även om svagare produktivitet och demografiska utmaningar begränsar tillväxtpotentialen.

Indien och Sydostasien gynnas av stark inhemsk efterfrågan, investeringar och industriell utveckling, medan Nordasien är en tydlig vinnare på investeringarna inom AI och halvledare. Kina stabiliseras genom export, industrisatsningar och ekonomiskt stöd, samtidigt som svag konsumtion och fastighetsmarknad håller tillbaka.

Inflationen faller tillbaka – men i långsammare takt

Det globala inflationstrycket är fortsatt förhöjt till följd av energi-, transport- och logistikkostnader. Samtidigt påverkas inflationen alltmer av tjänster, arbetskraftskostnader och finansiella förhållanden snarare än enbart energipriser.

I USA bidrar hög produktivitet till att begränsa inflationstrycket, medan Europa är mer exponerat mot högre energi- och transportkostnader. Centralbankerna väntas därför fortsatt agera försiktigt.

Finansiella förhållanden och regionala skillnader i fokus

Riskbilden handlar i mindre utsträckning om en bred global recession och mer om höga amerikanska realräntor, en stark dollar och skillnader i kapitalflöden. Samtidigt innebär den starka AI-investeringscykeln att tillväxt och vinster koncentreras till vissa regioner och sektorer.

Sammantaget är förutsättningarna fortsatt gynnsamma för marknader som kombinerar investeringar, hög produktivitet och starka ekonomiska fundamenta. Regional allokering, sektorval och noggrant bolagsurval blir därför allt viktigare när skillnaderna mellan marknaderna ökar.

Svenska aktier

Stockholmsbörsen steg med 2,0 procent (SBX-index) under augusti. Fokus låg fortsatt på rapportsäsongen, där utfallet överlag blev bättre än väntat. Särskilt verkstadssektorn utvecklades starkt efter rapporter som visade på motståndskraftig efterfrågan, stabil orderingång och god kostnadskontroll trots ett fortsatt osäkert omvärldsläge. Atlas Copco, Sandvik och SKF hörde till bolagen som bidrog positivt till marknadsutvecklingen.

Samtidigt fortsatte försvarsrelaterade bolag att gynnas av de långsiktigt förbättrade marknadsutsikterna inom sektorn. Bland de större besvikelserna återfanns däremot fastighetssektorn, där stigande marknadsräntor och fortsatt höga vakansgrader inom vissa segment bidrog till ett svagt sentiment. Trots detta präglades den svenska rapportsäsongen av få negativa överraskningar och en generellt stabil resultatutveckling.

Globala aktier

Trots fortsatt geopolitisk oro i Mellanöstern och ett oljepris som rört sig högre under sommaren förblev börshumöret starkt. Rapportsäsongen i USA blev överlag framgångsrik, där en majoritet av bolagen rapporterade resultat som överträffade marknadens förväntningar. Samtidigt fortsatte den amerikanska ekonomin att uppvisa motståndskraft med en stabil arbetsmarknad och god konsumtion, vilket bidrog till att stärka investerarnas riskaptit. S&P 500-index steg med 3,2 procent under augusti, mätt i svenska kronor.

Månadens mest uppmärksammade rapport kom från Nvidia, vars starka resultat och positiva utsikter återigen underströk den omfattande investeringsviljan inom artificiell intelligens, datacenter och digital infrastruktur. Rapporten bidrog till att stärka förtroendet för den pågående AI-investeringstrenden, som fortsatt är en av de viktigaste drivkrafterna bakom den amerikanska börsutvecklingen.

I Europa var utvecklingen mer dämpad och Euro Stoxx 600 steg med 0,1 procent i svenska kronor. Rapportsäsongen bjöd på en mer blandad utveckling än i USA, men resultaten låg sammantaget i linje med förväntningarna. Skillnaden mellan amerikanska och europeiska aktier kvarstår därmed, eftersom amerikanska bolag fortsatt gynnas av högre vinsttillväxt, starkare teknologisk exponering och betydande investeringar inom AI-relaterade områden.

Nordiska räntor

Under augusti steg långräntorna, framför allt i Europa, till följd av fortsatt oro kring inflation, geopolitik och offentliga finanser. Den tyska tioårsräntan ökade med cirka 12 punkter till 3,32 procent, medan motsvarande räntor i Sverige och USA steg med omkring 7 respektive 2 punkter till 3,10 procent respektive 4,75 procent vid månadsskiftet.

Centralbankerna intog samtidigt en avvaktande men fortsatt relativt hökaktig hållning. Fed, ECB och Riksbanken lämnade styrräntorna oförändrade, medan Riksbanken fortsatt öppnade för en möjlig höjning senare under året trots att KPIF-inflationen sjönk till 0,7 procent i juli. Norges Bank lämnade också räntan oförändrad men signalerade att ytterligare åtstramning kan bli aktuell, trots att både KPI- och kärninflationen fortsatte att falla.

Den nordiska high yield-marknaden utvecklades starkt under månaden och kreditspreadarna minskade med cirka 15 punkter, i linje med utvecklingen i Europa och USA. Samtidigt tog primärmarknaden fart efter sommaruppehållet, med emissionsvolymer på omkring 1,1 miljarder euro, något över det normala för augusti. Efterfrågan förblev stark, understödd av fortsatt betydande inflöden till nordiska kreditfonder.