Hjerta i fokus: Marina Jaldefors, Sak-förmedlare på Försäkringsakademin JW
19 november, 2025
Marknadsutsikt 2026
7 januari, 2026
Borgs Summering: Måttlig tillväxt och fortsatt inflationsnedväxling
Makroekonomiska insikter från Anders Borg – medlem i Hjertas affärsråd
Världsekonomin rör sig vidare i ett lugnt tempo. Efter en period av osäkerhet är utvecklingen i de avancerade ekonomierna mer lättläst och tillväxten ligger nära den långsiktiga trenden. En mjukare arbetsmarknad och en gynnsam inflationsbild har minskat risken för att tullar driver upp priserna och skapat utrymme för gradvisa räntesänkningar under året.
BNP-tillväxten väntas uppgå till 1,5–2,5 procent i USA och 0,5–1,5 procent i euroområdet under 2025–2026. Norden samt Central- och Östeuropa väntas växa något snabbare, mellan 1,5 och 2,5 procent.
Inflationen fortsätter att dämpas
Trots tidigare handelsstörningar har tullarnas effekt på inflationen varit begränsad. Företag har anpassat leveranskedjor, tidigarelagt leveranser och absorberat delar av kostnadsökningarna. Med lägre enhetsarbetskostnader och stabila inflationsförväntningar minskar risken för nya inflationsrundor.
Inflationen väntas fortsätta nedåt i USA, euroområdet och Norden under 2025 och 2026, samtidigt som Asien fortfarande uppvisar lågt inflationstryck.
Räntorna på väg ned
Den amerikanska centralbanken fortsätter sin gradvisa räntesänkningscykel och väntas nå 3,0–3,5 procent de kommande kvartalen. I euroområdet bidrar en starkare euro och lägre importpriser från Kina till att pressa tillbaka inflationen, även om flera större ekonomier fortsatt påverkas av energikostnader och strukturella utmaningar.
Europeiska centralbanken väntas sänka räntan vidare mot ett intervall kring 1,5–2 procent.
Asien står för den starkaste tillväxten
Asien behåller rollen som världsekonomins tydligaste tillväxtmotor. Kina visar fortsatt motståndskraft med låg inflation och ökade investeringar inom teknik och infrastruktur. Tillväxten är ännu starkare i Indien, Vietnam, Indonesien och flera ASEAN-länder, där inhemsk efterfrågan och strukturella förbättringar driver utvecklingen.
Riskbilden: stabil – men med osäkerhet kvar
Riskbilden är mer balanserad än för ett år sedan, men lutar fortfarande svagt nedåt. Geopolitiska spänningar, särskilt kring Taiwan, och risken för nya handelspolitiska utspel kan skapa osäkerhet. Samtidigt är finansiell stress låg i stora delar av Asien, medan vissa frontier-ekonomier fortsatt påverkas av valutavolatilitet och grundare obligationsmarknader.
Tillväxtmarknader gynnas av lägre värderingar och starkare produktivitetsutveckling, medan värderingsrisken är större i USA och Europa.
Omvärldsutveckling
Den globala makrobilden är i stort sett oförändrad, och förutsättningarna för en måttlig tillväxt ligger fast. Osäkerheten kring nya handelstullar har minskat, men många tillverkande företag möter fortsatt pressade marginaler i den nya handelsmiljön. Ett exempel är det nya avtalet mellan USA och Schweiz, där tullar sänks i utbyte mot ökade direktinvesteringar i USA, en indikation på hur handelsrelationer alltmer kopplas till strategiskt kapital.
På räntemarknaden sjönk den amerikanska tioåriga statsobligationsräntan svagt till 4,0 procent, medan europeiska långräntor var oförändrade. I Sverige steg motsvarande ränta till 2,7 procent, drivet av ett ökat statligt upplåningsbehov kopplat till en mer expansiv finanspolitik.
Den svenska kronan rörde sig marginellt och var i princip oförändrad mot både dollarn på 9,45 kronor och euron på 10,95.
Utblick
Efter en stark period under hösten har börserna gått in i en lugnare konsolideringsfas. I USA fortsätter investeringarna i AI och datacenter att vara en viktig drivkraft och påverkar en bred krets av sektorer, från industri och kommunikation till finans och hälsovård. Det bidrar till en mer diversifierad tillväxtbild.
I Europa stärks den reala ekonomin gradvis. Konsumenternas läge förbättras och stora statliga satsningar driver investeringar i infrastruktur, även om återhämtningen sker i måttlig takt.
En paus på börserna ses som konstruktiv efter den starka utvecklingen, då vinsterna behöver tid att växa in i dagens värderingar. På längre sikt ger en stabilare makrobild goda förutsättningar för vidare uppgångar. Fokus ligger fortsatt på marknadsledande bolag med stark eller långsiktigt underskattad intjäningsförmåga.
Den nordiska kreditmarknaden fortsätter att gynnas av det stabila makroläget, vilket skapar en god grund för värdetillväxt.
Svenska aktier
När rapportsäsongen för det tredje kvartalet summeras är bilden tydlig: flertalet bolag har överraskat positivt mot förväntningarna. Det har också lett till stora kursrörelser – särskilt i bolag som ABB och AstraZeneca, där resultaten tydligt överträffade prognoserna.
Med relativt optimistiska konjunktursignaler och att vi är på väg ut ur en svagare konjunktur ger också näring till ökad optimism. I november var börser i stort sett oförändrad men detta ska ses i ljuset det senaste halvårets goda utveckling.
Med säsongsmässiga nettoflöden från pensionssystemen till Stockholmsbörsen samt ökat förtroende för ekonomins utveckling är en stabil kursutveckling i närtid det mesta troliga utfallet.
Globala aktier
Efter mycket starka rapporter från flera stora teknologiföretag blev den amerikanska börsen mer avvaktande under månaden. Även de europeiska börserna följde den utvecklingen, om än med svagare rapportutfall, främst till följd av den utdragna lågkonjunkturen och motvind från en svagare valuta.
Samtidigt finns stöd för en bättre utveckling framåt: räntekurvorna normaliseras, tillväxten stabiliseras och flera länder driver stora finanspolitiska program med omfattande infrastrukturinvesteringar.
Nordiska räntor
Den svenska tioårsräntan steg i november från cirka 2,55 till 2,74 procent, en rörelse som speglar en mer försiktig marknadssyn och fortsatt osäkerhet kring inflationen. Liknande mönster syntes i övriga Norden, där centralbankerna signalerar en tydlig paus.
Inflationen ligger fortfarande något över målet, särskilt inom tjänster, vilket håller ränteläget uppe även om det uppåtgående trycket har dämpats.
På kreditmarknaden var utvecklingen stabil. Kreditspreadarna rörde sig något isär, främst i mer konjunkturkänsliga sektorer, medan defensivare segment stod emot bättre. High yield-marknaden såg en måttlig spreadutvidgning, delvis driven av tekniska faktorer.
Framåt väntas räntemarknaden präglas av mer sidledes rörelser i takt med centralbankernas avvaktande hållning, medan kreditspreadar kan variera något beroende på konjunktursignaler och emissionstakt. Marknaden går mot ett mer balanserat klimat med fortsatt stabil efterfrågan på nordiska företagsobligationer.
